4/12-2008

Så här dags för 9 år sedan pratade jag med min mamma för sista gången. Vi pratade inte länge och samtalet slutade med att vi var osams, det kan kännas hemskt ibland att jag var osams med mamma när hon dog men nu vet jag att hon älskade mig ändå och jag henne.

Vida, vida min dröm mig för
bort mot oändligheten.
Jordens oro ej mer mig stör
all dess strid är förgäten.
Upp mot blånande rymders sfär
aningens vingpar mig
hastigt bär.
Närmare evigheten....

1946 - 1999

Älskar dig mamma.....