30 september 2008

Föräldra möte och vart tog tiden vägen...

Mycket idag fast ändå inte, har precis kommit hem från ett föräldrar möte, det handlade om att P ska snart välja linje till gymnasiet. Hjälp min bebbe - gymnasiet vart har tiden tagit vägen? hur har barnen blivit så stora? Får nästan ångest när jag tänker på att de kanske snart lämnar boet, det ska de självklart göra men det känns läskigt. Ibland kan jag sakna denna småbarns tiden så otroligt mycket, läser andra bloggar som har små barn och det är så fantastiskt roligt att se deras framsteg, för jag kommer ihåg hur det var med mina egna, å andra sidan skulle jag nog inte orka ha några små barn hemma är nog för gammal, Men på jobbet när man är på en små barns avdelning, ja det är så underbart dessa varma knubbiga goa barn, allt de gör, allt de lär sig framför ens ögon ja det är otroligt.Det är en förmån som heter duga, jag måste ha världens bästa jobb. S sitter klistrad framför tv och ser desperate housewifes (säkert felstavat) Har aldrig sett ett avsnitt men när man ser och hör alla prata om det så måste det vara något i hästväg, orkar dock inte börja se något mera för tiden räcker inte till, läser så mycket tråkig litteratur just nu så inget fastnar, känns som om man matas med fakta men man hinner inte smälta allt utan det rinner bara av en och det känns inte så värst bra för vi ska ju lära för livet och inte för stunden.
Kändes idag att det snart är vinter, blåste så kallt så jag frös ända in i märgen, tråkigt saknar värmen, sen kan både hösten och vintern vara underbara med men just nu när det är övergång mellan varmt och kallt så trivs jag inte, solen kan ju lysa åtminstone :)
Läste en blogg i kväll som handlar om saknad, kom och tänka på mina föräldrar som båda är borta. Det är 9 år sedan mamma gick bort den 4 dec, tiden har gått så snabbt men samtidigt inte, kan känna saknad varje dag ibland mer ibland mindre men den finns där alltid, samma med pappa, men det är mer färskt på något vis, var 2 år nu i februari så hjälp det är snart 3 år. Är dags att fixa i ordning för vintern på kyrkogården med, tänkte se om jag kunde fixa det i helgen, plantera lite ljung och göra fint, mamma gillade i oförsig inte ljung men det finns tyvärr inte så mycket att välja på så här års så jag hoppas det går bra. Men P jag kan säga att saknaden kommer du bära med dig i ditt hjärta för alltid, vissa dagar går bra och vissa går sämre. Du har säkert många underbara minnen av din mamma och plocka fram dom när det är jobbigt det hjälper, jag vet och gråt en skvätt för det är det bäst hjälp medlet. Men tyvärr så är saknaden alltid där för man har ju mist någon som man älskade väldigt mycket och som varit en stor del av ens liv. Men så länge du pratar om henne så är hon levande eller hur? Jag vill bara säga att jag vet hur du saknar, för jag är själv där.

Inga kommentarer: