Hur kan det kännas att förlora ett barn? Tittar på Five Days som går på lördagskvällarna. Det handlar om en mamma och två barn som försvinner, barnen hittas men mamman är försvunnen,man får följa maken och mammans föräldrar, deras förtvivlan och när jag sitter där och tittar så försöker jag sätta mig in i situationen av att sakna någon och inte veta, denna ovisshet. Jag tror att man går sönder, en bit i taget. Små bitar som bryts loss av förtvivlan och saknad. Att förlora sitt barn måste vara det hemskaste man kan utsättas för, menar man bär det inom sig i 9 månader, man föder det. Man lär barnet det som den behöver lära sig, gå, prata, äta ja allt i det dagliga livet. Små bitar i taget och det blir en person som står dig närmare än någon annan. Klarar man av en sådan förlust? ja det gör man konstigt nog men jag tror aldrig att man blir hel igen, det kommer alltid att fattas en bit av ens hjärta som kommer blöda tills den dag man somnar in. Jag tycker att man ska vara glad att man har sina barn det är dem man lever för, glädjen att se dem , prata med dem, tjata på dem ja allt. Man har dem tills lån en sådan kort tid innan de ska stå på egna ben, klara sig själva, fastän man själv fortfarande ser dem som de små godingar som man födde en gång i tiden, för mig kommer mina barn alltid vara prio ett om jag så blir 100 år. Jag älskar mina barn innerligt de är det bästa jag har och det bästa jag någonsin har presterat. Nog nu.
I dag kom den hem...den efterlängtade tv. Nu sitter det en 47 tum LCD tv nere i källaren och den är STOR ska ni veta igentligen för stor för att ha nere men så länge blir det så sen åker den upp. Måste säga att jag trodde inte riktigt att denna dag skulle komma, det har tagit 6 månader, men när man får en sådan gåva av någon kan man ju inte tjata eller hur men nu är den här. :) Lördagskvällen är slut nu och jag ska ta min stackars rygg och krypa i säng för i morgon ska jag vara ute hela dagen, kan ju hoppas på bra väder. Måste tacka P för all hjälp med att försöka hjälpa mig med besöksräknaren, tyvärr så går det inte hur fan jag än bär mig åt så nu skiter jag i den, skriv gärna en rad istället så jag vet att någon är hos mig och läser min blogg, är alltid roligt med kommentarer. God natt på er :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar