Tänk vad påverkad man kan bli, påverkad för att man själv har upplevt det eller haft en anhörig som haft det. Det finns ett ord som jag hatar, ett ord som kan förstöra så mycket och gör att man sakta men säkert dör. Alla gör det inte men de flesta. ordet är CANCER.
Har precis tittat på Grey Anatomy och gråtit floder, sådan kärlek och sådan smärta. Kan sätta mig in i hennes förtvivlan att aldrig få leva färdigt sitt liv och jag kan förstå honom som vill göra allt för den som man älskar. jag hade turen att få vara närvarande när min pappa var sjuk, han hade en tumör i huvudet och den satt vid talet, alltså¨han tappade förmågan att prata ganska så fort. han hade cancern i flera år men den 16/2 06, dagen innan han skulle fylla 65 år, fick han beskedet att det inte fanns mer att göra utan att han skulle ta vara på tiden som var kvar. Det fanns ingen tid kvar, den 2/4 somnade pappa in med oss nära och kära vid sin sida och jag är stolt över att få varit med honom ända till sista andetaget. Jag älskade min pappa mycket men det gör jag än idag men jag är arg för att jag inte fick ha honom längre hos mig, det fanns mycket kvar för oss att göra mm. Det som är tråkigt är att det inte finns någon förälder till mig i livet längre och det tycker jag är hemskt för hur gammal jag än blir så vill jag ha min mamma och pappa hos mig. Men livet ville något annat och det får jag ta, inget annat som jag kan göra. men just ikväll blev det tungt, vet att det beror på tv programmet som kom lite väl nära mig och jag tillät mig att bli ledsen och att gråta. kanske behövde det med men som en annan vanlig människa så är man väl för stolt för att erkänna det men ikväll gråt jag mycket och länge och det var befriande. Nu ska jag krypa ner i min säng och krypa intill min älskade man och bara känna att jag är älskad och att han finns.
Delar med mig av något som jag skrev samma dag som Pappa somnade in..
ADJÖ
I DAG SOMNADE DU IN, FÖR GOTT
DU TITTADE MIG I ÖGONEN OCH TOG TRE KORTA ANDETAG..
SEN VAR DU BORTA, INGEN SMÄRTA, INGA ORD
BARA DIN BLICK SOM SÅG PÅ MIG
SÅ LEDSEN BLEV JAG, SÅ GLAD BLEV JAG
DU DOG UTAN SMÄRTOR OMGIVEN AV DEM
SOM DIG ÄLSKAR
VI HANN TA FARVÄL OCH SKÖNT ÄR DET
VILA I FRID KÄRA PAPPA
2 kommentarer:
Jag har aldrig sett det där programmet men igår tänkte jag låtit det va på bara..för att liksom. Men stängde av. Tur var väl det. Cancer är ju verklige inte min melodi direkt. Så hemskt vidrigt.
Är också väldigt ARG på min pappa. Tror jag. Eller arg för att det blev som det blev allting. :(
Och det aldrig mer blev något mer. Han borde funnit trettio år till...varje dag fortfarande är det saker jag vill och behöver säga, visa, fråga...allt. Så mycket onödiga människor det finns på jorden och så tar livet slut för dom som borde finnas kvar. Skit.
En hälsning till Tiagirl genom Lotta. Jag delade rum med din son (och tre killar till) på skolresan till Gotland. Det var länge sen jag hade så kul. Vi skrattade tillsammans till långt in på natten. Jättemysig kille du har!!!
Skicka en kommentar