Satt här hemma och kollade igenom lite saker jag skrev för ett tag sedan och hittade det här, lite tankar som sprang runt i mitt huvud en kväll när jag sett något som jag for illa av. Att livet är orättvist det vet man ju redan men tänk om man kunde få ändra på nåt!!! vad skulle det bli?Det finns inga som är bättre än någon annan, jo kanske på att göra saker osv men inte bättre som person, alla är vi unika fast på olika sätt och det är något som man ska värdesätta. Att kunna glädjas åt andras lycka är en självklarhet för mig men inte för alla, avundsjukan är en svår sjukdom som oftast förstör mer än som behövs. Men för mig är varje ny dag ett oskrivet blad och det är upp till mig att bestämma vad jag vill göra med denna dag, ingen kan säga åt mig vad jag ska "göra" eller inte göra, det bestämmer jag. jag kan välja att skita i allt och göra något roligt eller kan man bita i det sura äpplet och göra det som man ska. Jag är inte på något sätt bättre än någon annan på denna jord men jag vill desto mera, jag vill så mycket så verken tid eller pengar räcker till men att önska andra lycka det kan jag för det kostar inget, att önska andra framgång kan jag också för det kostar heller inget. Mina önskningar är gratis men lika stora som alla andras.
Idag fick jag reda på en sak som gjorde mig väldigt glad, ett litet telefon samtal om en annan underbar persons lycka gjorde min kväll så ljus och glad, att höra en person prata och berätta något är så underbart. Att man får vara den personen som får det förtroendet är underbart och jag känner mig speciell bara för det. Tack M för att jag fick vara med och dela din och familjens glada nyheter det var så roligt så det bubblade i mig att höra glädjen i din röst. Detta är ni värda. Nu ska jag ta mina ord och stänga ner bloggen för ikväll, blir till att duscha sedan Bones på trean och sen sängen. En ny skolvecka väntar och den lär inte bli lätt heller men inte backar jag för det...nä framåt sk jag så det är bara att börja gå ;)
Tankar en sen söndagskväll.
Vem är det som bestämmer över ens liv? Varför finns det personer som tror att de alltid är bättre än någon annan? Man kan undra vart denna kalla värld är på väg någonstans, menar vart har medkänslan tagit vägen medkänsla till någon annan person. Nu för tiden tänker folk mest på sig själv eller sina närmast och det är normalt. Det är ju ens familj som man kämpar för, som man bara vill väl. Men måste man för det var en totalt skit stövel mot alla andra. Varför kan man inte tänka lite på andra med istället för att bara stövla rakt över och skita i hur det går för dem man kliver över. Det är så mycket på denna värld som är så orättvist och vem är det som bestämmer över vem som ska lida och vem som ska må bra. Tänk om man fick en stund på jorden att ändra något! Vad skulle man ändra på? Svält, Krig, Orättvisor? Menar det finns så många olika saker som är så fel men inte finns någon sätt att få det att sluta. Snacka om att känna sig väldigt liten och värdelös när man då tänker ja jag kan skänka en slant till bröst cancer forskningen eller när man tar ett fadder barn i något fattigt land och ger det barnet en chans att komma någonstans. Men vet ni att denna lilla sak faktiskt gör en stor skillnad, för det är inte vad man ger utan att man ger eller hur? Att man visa att ja, jag har det svårt just nu men det finns alltid någon som har det värre, någon som är helt ensam och utblottad men ändå stark. Jag skulle vilja ha lite av deras styrka för just nu känner jag mig väldigt svag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar