Härlig dag utomhus, inte undra på att jag är så trött, vi är ute från 09.00 till 18.00 det tar på krafterna :) Sovit skit i natt, vaknat och snurrat drömmer skit konstiga drömmar om allt möjligt och lite till, är trött vill faktiskt sova om nätterna i allafall. igår kväll låg jag i sängen och slötittade på Viktorias fest på öland, kan bara säga att det var på tiden att hennes blivande make fick vara med och fira henne, menar kan inte vara lätt att vara i centrum så. är inte avvis på dem alls. Däremot är jag avvis på de som är i slotts ruinen nu och kollar in T. Ledin :( Hade gärna suttit utanför och fått lite nostalgi feelings men man kan inte få allt som man vill ( har jag märkt)
Har varit duktig ikväll, bakat både en sockerkaka och Noblesskakor, är ju 19 års kalas här på söndag, otroligt vad tiden går fort. Tycker inte det var länge sedan man fick henne men tiden står inte still märker jag.
Låg och tänkte mera igår, hann med en hel del när jag inte kunde sova. Låg och tänkte på sina förhållande man haft i sina dar, kom fram till att man har blivit sårad mer än man har varit lycklig. Undrar lite varför det blir så? Menar man söker ju lycka men varför blir det fel? Tänker mycket på en tjej som har det jobbigt just nu efter ett förhållande sprack och hur det kan bli efteråt. Jag var otroligt kär i en kille här nere (i mönsterås då) när jag bodde i Stockholm, trodde jag skulle dö om jag inte fick honom. han lekte ganska så bra med mig kan jag säga och det gjorde så jävla ont hela tiden att få höra om alla andra som han var med och så när man befann sig 38 mil därifrån. Skitstövel var vad han var men det roliga är att idag är han en utav våra bästa kompisar, vi umgås väldigt nära och det går hur bra som helst. Jag har då inte haft så värst många förhållande men kär det har jag då varit hur många gånger som helst, även i en musiker, vet att jag dyrkade marken där Nikki Sixx från Mötley crue gick, såg dem och tjöt som bara en dumbom gör, men det var en fas man gick igenom eller igentligen går man nog igenom dessa faser hela livet, för en idag vad jag vet så såras det både här och där. Undrar om man någonsin lär sig av sina misstag eller det kanske inte är misstag? det kanske är meningen att man ska gå igenom alla dessa jävla plågor för att till slut hitta den man tror kan bli Mr RIGHT. Men om man har hittat honom och det gick åt skogen ändå...vad gör man. kan bara säga till dig tjejen att du lider och jag förstår det fullkomligt och jag vet att man går sönder inombords, tro man ska falla och aldrig komma upp men konstigt nog gör man det, det fattas en bit till från ens hjärta men man tar ett steg i taget och sakta tar man sig framåt. jag tror på dig och jag vet/hoppas att du sakta men säkert tar dessa steg framåt, du kommer klara det här med för du är en kvinna och vi klarar oss i alla väder på ett eller annat sätt eller hur ;). Glöm inte att vara med och tävla om Gunillas böcker.
Har läst ut Nora Roberts bok Blå Dahlia i kväll så nu står jag utan böcker igen, tråkigt måste försöka mig på ett besök till bibblan i morgon, nåt måste det väl finnas att läsa. Kväller nu då och natti på er och en kram till er som behöver det :)
Något som gör ont
något som skär
något som gör ont
jag vet inte vad det är
törs inte fråga
att ständigt se
att hoppet bleknar
mer och mer
att ständigt krypa in
i det mörkaste hål
fälla den tår ingen får se
och sakta viska till sig själv
"jag orkar inte mer.."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar