10 mars 2011

Min ångest var ett tråkigt besked :/

Kan man sörja någon som man inte kände så väl?
En nära vän till min syster och hennes familj har gått bort alldeles för tidigt och jag lider för smärtan finns inom mig varje dag. Nu vet jag hur de känner sig, hans nära och kära, deras förtvivlan och chocken när man inser att man aldrig kommer få träffa personen igen, aldrig höra dess röst eller se deras leende.
jag träffade denna man nere på Udden för ett par år sedan genom min syster, han hade en kamera som jag kunde dött för :) minns det som igår när syrran presenterade oss. Han var alltid glad och pratade med alla, även med mig så jag kände att jag var med. Sen dess har det blivit en del möten vid olika tävlingar. kan säga att jag kommer minnas honom som en glad kille som fick sin omgivning att le, åt skämt och åt andra kommentarer, hans munhugg med syrrans grabb ja jag kan bara le vid tanken. Nästa tävling kommer jag sakna att ha honom bredvid mig, höra hans röst och se hans leende. Jag är ändå väldigt glad över att få ha träffat denna kille, en som jag gärna kunde ha träffat flera gånger. Vila nu i frid J

Inga kommentarer: