Idag är det torsdag och det har regnat, jag är sliten känner jag. Trött och slut i mig själv, skönt att det är fredag i morgon och jag får vara ledig. Utåt ler jag men inombords så gör det ont och jag saknar så mycket. Saknar mer för varje dag då jag nu sakta men säkert förstår att hon inte kommer hem för att stanna utan för att besöka. Mitt barn har blivit vuxen och det är dags för henne att stå på egna ben, göra sina egna misstag och lära sig av dem, för mig är det ett hål som inte kan fyllas hur mycket jag än försöker. Så nu slutar jag att försöka för det tar för mycket kraft från så mycket annat. Hon är lycklig och hon trivs så varför ska jag må så här :/ men tror att det är att man har haft dem ( sina barn) så nära i så många år och man har varit så behövd på många olika sätt och nu plötsligt är man inte det längre. Förstår inte riktigt alla som säger att det är nu livet börjar (alltså när barnen flyttat) men det kanske kommer....
Sitter här och lyssnar på ny musik på Spotify, och utanför så regnar det, passar mitt humör perfekt men för att må lite bättre ska jag strax ta på mig och gå en sväng, rensa huvudet på negativa tankar och fylla det med positiva. I morgon är det fredag och sista dagen på denna skit vecka och jag hoppas nästa blir bättre. Ha det så gott :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar